Hela förra säsongen var jag både skadefri och frisk, jag missade då inte en match. Nu när jag är skadad får jag se matcherna från sidan. Det var mer lärorikt än jag trodde. Man ser olika passningsmöjligheter, vad de andra gör bra/dåligt, vad man kan göra i olika situationer på ett helt annat sätt än när man är i båset och spelar. Dagens match mot Forshaga var som slaget vid Warerloo för Napoleon. Med slutsiffrorna 1-6 i Forshaga favör så märks det att vi är många borta. Jag aleks och Tillman dras fortfarande med skador och sjukdom.

Nu vill jag inget hellre än att spela hockey igen! Det har gått en vecka men känns som en månad.. Två veckor innan gipset åker om jag inte känner mig hel tidigare.
Iallafall, imorgon är det träning och jag ska vara med och köra med full utrustning det tyckte båda tränarna när jag snackade med dem förut. Jag får köra mycket skridskor och jobba på lite skridskoteknik som kan förbättra min hockeykaraktär.
Nu är det sömn som står på schemat, syns imorn igen "peacetecken".